Reiki är en alternativ behandlingsmetod som syftar till att förbättra välmående genom att balansera kroppens energi. Tekniken utvecklades i Japan av Mikao Usui på 1920-talet och baseras på konceptet att en universell livskraft kan kanaliseras genom handpåläggning eller närvaro nära kroppen. Reiki används ofta för att lindra stress, främja avslappning och stödja kroppens naturliga läkningsprocesser.
1. Vad är Reiki?
1.1 Varför gör man Reiki?
2. Historia och bakgrund
3. Finns det evidens att Reiki fungerar?
4. När är det legitimt att behandla med Reiki?
4.1 Hur Reiki-behandling går till
5. Komplikationer och risker
6. Källförteckning
Reiki är en energihealingmetod där utövaren använder sina händer för att kanalisera energitill klienten. Målet är att stimulera kroppens självläkande mekanismer och skapa balans i energiflödet, som tros påverka både fysisk och emotionell hälsa. Klienten kan uppleva en
känsla av värme, kyla eller subtila energivibrationer under behandlingen. Behandlingen är icke-invasiv och används som ett komplement till konventionell medicin vid tillstånd som stress, ångest och kronisk smärta.
Reiki används främst för att:
● Lindra stress och ångest.
● Främja avslappning.
● Stärka kroppens naturliga läkningsförmåga.
● Minska upplevd smärta och trötthet.
Behandlingen betraktas som säker och utan kända fysiska biverkningar, vilket gör den populär bland individer som söker holistiska metoder för hälsa och välbefinnande.
Reiki är en energibaserad behandlingsmetod med rötter i tidigt 1900-tal, utvecklad av den japanske buddhisten Mikao Usui. Metoden introducerades efter Usuis intensiva andliga övningar och meditation på berget Kurama, där han upplevde en insikt om hur livsenergi
kunde kanaliseras för att främja helande. Usui systematiserade tekniken och började undervisa andra i Reiki, vilket banade väg för dess spridning i Japan och senare internationellt. Reiki bygger på principen att universell livsenergi, kallad "ki" eller "chi", kan överföras
genom terapeutens händer för att främja kroppens naturliga förmåga att läka sig själv. Efter Usuis död vidareutvecklades Reiki av hans lärjungar, särskilt Chujiro Hayashi, som strukturerade metoden ytterligare och introducerade Reiki i västvärlden via Hawayo Takata,
en japansk-amerikansk kvinna som började praktisera och utbilda i Reiki på Hawaii under mitten av 1900-talet.
Reiki har använts som en kompletterande behandling för olika hälsotillstånd. Enligt en översikt publicerad 2015 i Global Advances in Health and Medicine visades Reiki ha positiva effekter på smärta, ångest och symptom hos cancerpatienter, såsom trötthet och smärta.
Forskning har också visat potential för behandling av osteoartrit, hjärt-kärlsjukdomar och demens, även om fler robusta studier krävs för att fastställa dess fulla effekter. En 2017-års översikt i Journal of Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine visade att
Reiki överträffade placeboeffekter, vilket stöder dess användbarhet vid kroniska hälsotillstånd. Studier visar att Reiki kan aktivera det parasympatiska nervsystemet och främja både mental och fysisk läkning. Detta antyder att Reiki har en djupare effekt än placebo och kan stimulera kroppens naturliga helandeprocesser. Samtidigt som att detta fortfarande är inom ett område för vidare forskning, ger det ett lovande resultat för Reiki som en terapeutisk metod.
Reiki bör praktiseras av certifierade utövare med kunskap om metoden. Behandlingen används som ett komplement till medicinsk vård och är lämplig för personer som söker alternativa metoder för att hantera stress eller stödja sin hälsa. Det är dock viktigt att klienten
är medveten om att Reiki inte ersätter konventionell medicinsk behandling, särskilt vid allvarliga medicinska tillstånd.
Under en typisk Reiki-session ligger klienten på en bänk fullt påklädd. Utövaren placerar sina händer på eller strax ovanför klientens kropp i olika positioner, ofta med fokus på huvudet, hjärtat och buken. Varje position hålls i några minuter för att överföra energi. Behandlingen
är tyst och avslappnande, och klienten kan uppleva känslor av värme, lugn eller subtil energi. Sessionerna varar vanligtvis mellan 45 och 90 minuter.
Reiki är generellt sett säkert och icke-invasivt, med få rapporterade risker. Eventuella negativa upplevelser är vanligtvis kopplade till individuella förväntningar eller placeboeffekten. Reiki rekommenderas dock inte som ett substitut för medicinsk behandling vid allvarliga sjukdomar.
Cochrane (2023) Reiki for the treatment of anxiety and depression. Cochrane Database of
Systematic Reviews. Tillgänglig på: https://www.cochrane.org/CD006833/DEPRESSN_reiki-for-the-treatment-of-anxiety-and-de
pression (Hämtad: 1 december 2024).
Frontiers in Psychology (2022). Exploring the mechanisms of Reiki in clinical practice: Evidence and implications. Frontiers in Psychology. Tillgänglig på: https://www.frontiersin.org/journals/psychology/articles/10.3389/fpsyg.2022.897312/full (Hämtad: 1 december 2024).
Oschman, J. L. and Pignotti, M., 2018. Reiki and placebo: Evidence of efficacy beyond placebo. Journal of Evidence-Based Complementary & Alternative Medicine, 23(4), pp.635-644. Tillgänglig på: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5871310/ (Hämtad: 9 december 2024).
Ring, M., & Brodsky, M. (2012). Biofield therapies: Helpful or full of hype? Global Advances in Health and Medicine, 1(1), 1-2. Tillgänglig på:
https://doi.org/10.7453/gahmj.2012.1.1.001 (Hämtad: 5 december 2024).
