Under 2024 uppgick kostnaderna för längre sjukskrivningar i Sverige till 91,9 miljarder kronor, en ökning med 14,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Detta markerar en av de största årliga ökningarna sedan Skandia började sina mätningar 2017.
Psykisk ohälsa dominerar sjukskrivningsorsaker
Nästan hälften av sjukskrivningarna, 46 procent, beror på psykisk ohälsa. Denna andel har varit relativt stabil de senaste åren men visar en långsiktig uppåtgående trend. Gabriel Lundström, hållbarhetschef på Skandia, menar att arbetsgivare kan spela en avgörande roll i att förebygga psykisk ohälsa genom att erbjuda flexibla arbetstider, företagshälsovård och kontinuerligt arbete med arbetsmiljöfrågor.
Kvinnor drabbas hårdare
Kvinnor stod för 54,2 miljarder kronor av kostnaderna för längre sjukskrivningar under 2024, medan män stod för 37,7 miljarder kronor. Det är också vanligare att kvinnor sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa. Denna skillnad kan delvis förklaras av att kvinnor oftare arbetar inom yrkesgrupper som är mer drabbade och att de fortfarande tar ett större ansvar för hem och barn, vilket kan leda till ökad belastning.
Regionala skillnader i sjukskrivningar
Andelen sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa varierar mellan olika län. Värmlands län har den högsta andelen med 51,4 procent, följt av Dalarnas län med 51,3 procent. I andra änden av skalan ligger Norrbottens län med 40,4 procent.Dessa skillnader understryker behovet av regionalt anpassade insatser för att hantera och förebygga psykisk ohälsa.
Förebyggande insatser kan minska kostnaderna
Investeringar i förebyggande och rehabiliterande insatser kan avsevärt minska både mänskligt lidande och ekonomiska kostnader. Företag som satsar på medarbetarnas hälsa rapporterar inte bara färre sjukskrivningar utan också ökad trivsel och produktivitet. Genom att minska sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa med en tredjedel skulle samhället kunna spara betydande summor, samtidigt som individer undviker långvarigt lidande.
Den kraftiga ökningen av sjukskrivningskostnader under 2024 belyser vikten av att prioritera förebyggande hälsovård och arbetsmiljöarbete för att vända den negativa trenden och främja en hållbar arbetsmarknad.
